sofiar

Ja nu så här på slutet väcks massor av känslor till liv. Gråter floder när man säger hejdå till kompisar vilket jag gjorde i tisdags kväll hemma hos christina. Sov över hos kayla, såg till att mina lådor med saker blev postade upp till PA där jag nu befinner mig. Var uppe hela natten igår, sov en ynka timme. Det bara gick inte att koppla av och sova. Så fort jag bara tänkte på att lämna min underbara familj i Tennessee så kom tårarna rullandes. Klockan tre somnade jag, fyra ringde klockan. Så fort jag vaknar vet jag bara, som om jag hade drömt något som verkligen var på riktigt, att jag har ingen som helst aning om var mitt pass är. Har vänt upp och ner på hela rummet när jag packat i mina två stora väskor, en carry on och sen såklart den gula STS ryggsäcken. Men var är passet? Jag såg det ju igår, jag vet att jag hade det.. Kan jag ha fått hjärnsläpp och packat ner det? Kollar igenom mappar, boxar, fack och fickor, men ingenstans är passet. Jag väcker min syster Jackie med en aning panik på rösten. Jag ska lämna huset om en halvtimme. Jag har inte ätit, inte tagit på mig kläder, inte fixat i ordning hår eller någonting. Vi tänder lampan, jag letar igenom väskorna igen. Ingenstans. Var har jag gjort av det? Jag lyfter på en liten hög med kläder som jag ska resa i, och tack och lov, där ligger passet. Då är det bara att göra allt jag måste, och fixa allt som måste fixas. Stänger igen väskorna och kör ut dom i hallen. Med till flygplatsen i ösregn ska min mamma, min brorsa Jordan och lillasyster Jenn. Innan vi åker ger jag dock de tack kort jag köpt, och den ram jag gjort med massor av bilder av hela familjen, och med lite text på kanterna. Dom blev så glada, och det tyckte jag var kul!

Vi kommer till flygplatsen, och dit har även mina två kompisar Kayla och Elisabeth kommit, klockan 5 på morgonen, så himla snälla och underbara. Gråter floder när jag säger hejdå till min familj och vännerna. Går igenom säkerhets kontrollen och sitter sedan på flyget. Får lite panik när jag misstänker att jag sitter på fel plan. Men inte kan dom låta mig gå på fel plan, allt me biljetterna är ju elektroniskt, så inte kan det bli några problem. Jag var såklart på rätt flyg till Washington. Hade litet pinsamt moment though, satt ju och grät som tusan, så flygvärdinnan innan vi lyfter kommer med en trave näsdukar... höööhööö

Jag kommer fram till rätt destination. Men väl där blir det lite förvirrande. Vet inte alls vart jag ska gå eftersom min nästa gate inte står på biljetten. Jag ser inte heller någon tavla av något slag, så det blir till att fråga. Går fram till första, och inte bästa, människa som jobbar där. Visar ju sig att han har världens brytning och jag fattar först inte vad han menar, men när jag väl gör det, blir jag förvirrad igen eftersom jag har ingen aning om vart jag ska gå. Runt om mig verkar hela världen veta exakt vart dom ska, medans jag står där förvirrad. Hittar sedan skylten i taket och följer den. Men så lätt fick det ju inte gå, nej den vägen är avspärrad pga av ombyggnad. Letar efter en annan skylt, men det finns bara den här vägen. Hittar efter en stund den andra skylten någon stält dit på marken som visar till bussliknande saker jag måste ta. Kommer äntligen fram i alla fall, sätter mig på planet och sen kommer jag till Harrisburg och träffar världens bästa Deb!

Med en timmas sömn, i 30 graders FUKTIG värme åker vi i över en timme. Sedan utan att åka hem droppar hon av mig på skolan, min gamla älskade underbara skola med fantastiska vänner, så jag har hälsat på där idag. Gick med Konner hela dagen, fick min yearbook signed av väldigt många fast seniors inte var där. Alla lärare blev också super glada att se mig, och det blev jag också av att se dom. Och mamma, pappa och johanna, de som vet om att ni kommer, Ms Hevner, Mrs Yustsy, Mr Lawrence och Mr Hirsch är alla väldigt excited att träffa er!!

Började med att få ett visitor pass, sen blev det av till mr hirsch, sen träffa jag konner och vi gick till mr oaster. Blev lite mobbad över mitt lite lätt brända ansikte, men en high five för att jag sjungit solo plus att jag fick ett pris. Det blev standart kommentaren "Good for you! :D" Sen hälsa vi på alla andra lärarna, hängde i drama med Mr Baker och träffade alla där.. hade väldigt kul!

Men det var nog allt för nu tror jag, orkar faktiskt inte lägga upp bilder. Varit en väldigt...... väldigt väldigt "något" dag! :p